Visar alla 16 resultat


Betalning i butik

Var vänlig att ta med legitimation och ett bankkontonummer. Vi föredrar att sätta in pengarna direkt på ert konto. Om det är några hundra kronor betalar vi det kontant om så önskas.

Vi kan även ge er en check som ni kan lösa in på er bank. Av säkerhetsskäl försöker vi och bankerna undvika kontanthantering.

Silvermynt

(Ag) betyder att vi bara betalar för de mynt som innehåller silver. När det gäller 1-kronan 1968 är hälften gjorda i silver och resten i kopparnickel. Det går att se skillnad på dem, färgen på kopparnickel är mer "stålgrå", samt att det är en svag kopparrand på kanten av myntet. Silverkronorna är i allmänhet lite "gulare". Samtliga 1-kronor är t.o.m. 1967 gjorda i silver. Lägg gärna de från 1968 i en påse för sig. Ett tips är att dra myntet mot ett vitt papper. Blir det ett svart streck på papperet är myntet troligen av silver. Det finns en seglivad myt att 5-kronan 1972 har övervärde. Tyvärr är det inte fallet. Det är ett mycket vanligt mynt som ni får lägga i myntbörsen eller i p-automaten. Det finns en variant som har övervärde i högsta kvalitet. Om du tittar i ett förstoringsglas på vapenskölden så ser du kronor och lejon. I fältet bakom kronorna är det helt slätt. Den ovanligare varianten har en slät yta även bakom lejonen. Normalt ser du svaga våglinjer bakom lejonen.

Mynten med monogram är präglade i kopparnickel och betalas med 10:- per kilo. Kopparmynten 1-, 2- och 5-öringar betalas också med 10:- per kilo. Järnmynten är tyvärr värdelösa.

50-, 25-, och 10-öringen är präglade i silver förutom de som på ena sidan har Gustav V:s eller Gustav VI Adolfs monogram. "GV eller GVIA i monogram".

200- och 100-kronors jubileumsmynt. Affärsbankerna är ovilliga att växla in dem. Vi betalar 65:- för 200-kronorna och 40:- för 100-kronorna. 1000- och 2000-kronorna betalas mer än nominalen då guldvärdet överstiger det åsatta värdet.

Sortering

Det går snabbare om ni sorterar mynten i påsar efter valör och utseende. Ni behöver ej se på årtalen på valörer under 1 kr då silvermynten har ett annat utseende än de i kopparnickel. Räkna hur många ni har i varje påse. Tag gärna med en lista på antal mynt av varje sort.

Utländska mynt

Vi köper även utländska mynt. För guldmynt betalas samlar- eller guldvärde. Vi sorterar ut silvermynten och väger dem för sig. Hur mycket ni får för dem beror på silverhalten Samlarvärda mynt betalas styckpris för. Sedan väger vi resterande mynt (koppar- och nickelmynt t.ex.) för sig och betalar 20:- per kilo.

GÖR INTE RENT MYNTEN!!!
Ni får inte mer för dem och ni riskerar att förstöra ett eventuellt samlarvärde.

Sedlar

Det kan ibland vara samlarvärde på äldre sedlar. När det gäller 5:or och 10:or bör de vara innan 1930 och hela. Ovikta småvalörer från 50-tal och framåt är tyvärr mycket vanliga, även i nummerföljd. 1-kronorssedlarna (s.k. kotior) från 1874-5 och 1914-21 bör vara nästan felfria för att vara samlarobjekt. 50- och 100-lappar bör vara innan 1940 i helt skick. Även ovikta från 50-60-tal kan vara intressanta. 1000-lappar 1976-1988 är intressanta om de är ovikta. Från 1952-1973 finns det också intresse för. 1950 och tidigare är det samlarvärde på i helt skick. 10.000-kronorssedeln från 1958 betalas mer än valör om den är hel och ren (inte tvätta!) Den från 1939 är mycket sällsynt! S.k. stjärnmärkta sedlar (asterisk efter serienumret) har värde från 1956-1961. Stjärnmärkta 5:or från 1965, 1972 och 1979 är också samlarvärda i hög kvalitet. Stjärnmärkta 10:or och 50-lappar 1963 och senare är tyvärr vanliga. Den stjärnmärkta 100-lappen från 1972 är intressant i hög kvalitet.